Foto: Thinkstock/Fuse.
Lång utbildning, intellektuellt krävande arbetsuppgifter och en chefsbefattning. Där här är några faktorer som har en skyddande effekt mot demenssjukdomen alzheimer visar en vetenskaplig rapport från Örebro universitet.
Foto: Thinkstock/Fuse.
Lång utbildning, intellektuellt krävande arbetsuppgifter och en chefsbefattning. Där här är några faktorer som har en skyddande effekt mot demenssjukdomen alzheimer visar en vetenskaplig rapport från Örebro universitet.
Har du föräldrar eller syskon med alzheimer och är du rökare har du betydligt högre risk än andra att drabbas av sjukdomen. Men det finns fler riskfaktorer och dessutom flera faktorer som har en skyddande effekt.
Lars-Gunnar Gunnarsson, professor i neurologi och specialist i arbets- och miljömedicin vid Örebro universitet, har tillsammans med Lennart Bodin, professor i statistik vid Örebro universitet, gått igenom 86 vetenskapliga artiklar som redovisar samband mellan alzheimer och arbete och arbetsmiljö.
Resultatet visar att risken för att drabbas av sjukdomen minskar med arbete som utmanar hjärnan men sociala kontakter är också viktiga
Lars-Gunnar Gunnarsson
– Vi kan se att risken för att få alzheimer minskar om man har ett intellektuellt utmanande arbete vid en dator eller med andra människor. I samtliga studier har man kunnat konstatera att arbete mot människor är den viktigaste faktorn. Det beror på att det är mer komplext att arbeta mot människor än datorer, säger Lars-Gunnar Gunnarsson.
Att sitta ensam och klura på svåra problem eller att tillbringa hela dagarna i ensamhet med ett korsord är alltså inte optimalt. Det krävs också kontakt med andra människor för att hjärnan ska får den stimulans som ger ett skydd mot alzheimer.
Nervcellsbildningen i hjärnan stimuleras av komplexa arbetsuppgifter men hämmas av stress. Lars-Gunnar Gunnarsson nämner chefer som en grupp som generellt får ett bra skydd mot alzheimer genom sitt arbete.
– Ledarrollen är krävande och innebär mycket kontakt med människor. Visst kan det vara stressigt att vara chef men så länge man har hög kontroll klarar man en hög arbetsbelastning. Andra studier har visat att chefer upplever att de har mer kontroll än de som inte är chefer, säger han.
Att ha alzheimer i släkten är en faktor som ökar risken för att drabbas av sjukdomen men hur stor betydelse ärftlighetsfaktorn har ger forskningen inget tydligt svar på. Den systematiska litteraturöversikt och sammanvägning av tidigare publikationer som Lars-Gunnar Gunnarsson och Lennart Bodin har gjort visar att riskfaktorer kan vägas upp av de skyddande som hög utbildning och ett arbete som utmanar hjärnan.
Rapporten visar också fler faktorer som skyddar mot alzheimer, bland annat motion och medelhavskost med mycket frukt och grönsaker och fleromättade fetter istället för mättade
De främsta riskerna för att drabbas av sjukdomen är förutom ärftlighetsfaktorn, exponering för kemikalier och rökning där det finns en tydlig koppling. Forskningen visar också samband med fetma och exponering för elektromagnetiska fält. Kopplingen mellan el och alzheimer är tydligast i yrkesgrupper där man exponeras för högspänning till exempel arbete vid järnvägen och många industrijobb.
– Resultaten från dessa studier var de som överraskade mig mest. En intressant iakttagelse är också att kopplingen mellan elektromagnetiska fält och alzheimer är svagare i de senaste studierna än i de äldre, säger Lars-Gunnar Gunnarsson. Han anser att sambandet är ett av de områden som bör studeras mer.
Rapporten som är finansierad av AFA har två syften. Dels ska resultaten visa var det finns lyckor i forskningen, helt enkelt vilka studier som bör uppmuntras och beviljas finansiering, dels ska den fungera som ett stöd för fack och arbetsgivare i arbetsmiljöarbetet.
– Jag brukar säga att det man ärver är som ett lås och de skadliga exponeringarna är nycklar som öppnar låset. Har man föräldrar eller syskon med alzheimer löper man större risk att bli sjuk. Men genom mer kunskap om vilka faktorer som skyddar mot sjukdomen kan vi minska riskerna för alla oavsett vilket arv vi har, säger Lars-Gunnar Gunnarsson.
2 kommentarer
Intressant att kopplingen till exponering för elektromagnetiska fält inte syns lika tydligt längre.
Känns som kommande forskning borde titta efter om den ständigt ökande bakgrundsnivån av elektromagnetiska fält kan förklara detta.
Om stress är en tung faktor så borde det jobbas aktivt för att minska stressen i samhället… i annat fall kommer det ju att bli en folk-sjukdom.
”– Vi kan se att risken för att få alzheimer minskar om man har ett intellektuellt utmanande arbete ”
Är det inte så att beroende på dina gener klarar du av ett visst arbete och mer krävande utmaningar och har du de generna så har du bättre chans att undvika att få just alzheimer?