Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivFacken vill ha avtal om jämställdhet

Facken vill ha avtal om jämställdhet

webb Kvinnoloner
Klicka på bilden för att se en större version.

Svenska industriföretag är inte jämställda. Bara var fjärde industrianställd är kvinna och deras löner är lägre än männens inom alla personalkategorier. Nu kräver Facken inom industrin en ny modell för att driva jämställdhetsarbetet framåt.

Manliga civilingenjörer inom industrin tjänar mer än de kvinnliga kollegerna inom alla typer av tjänster, på alla nivåer. Statistik från Sveriges Ingenjörer visar tydligt hur lönegapet mellan könen växer med antalet år i arbetslivet.

Kvinnliga chefer och företagsledare som tog examen 1980-84 har 83 procent av männens lön på motsvarande befattning. Civilingenjörer på specialistbefattningar har det minsta lönegapet mellan könen – 93 procent.

Stina Kimstrand
Stina Kimstrand

– Det har varit och är stor fokus på lön och det är viktigt men jämställdhet handlar om så mycket mer än lön. Varför arbetar så få kvinnor inom industrin till exempel, säger Stina Kimstrand, jämställdhetsansvarig på Sveriges Ingenjörer.

Hon hör ofta att arbetsgivare beklagar att de inte lyckas rekrytera fler kvinnor.

– Det är lätt att bortförklara med att för få kvinnor söker, eller att det är kompetensen som styr. Självklart är kompetens viktigt men man kanske behöver fundera över begreppet kompetens. Är det ett könsneutralt begrepp? Kan det vara så att kravprofilen generellt passar män bättre än kvinnor?

Sveriges Ingenjörer har i årets avtalsrörelse tillsammans med Unionen, IF Metall, GS och Livs – de andra fyra förbunden inom Facken inom industrin – lagt fram ett krav på en helt ny modell för jämställdhet. Fackförbunden vill ha ett kollektivavtal om hur jämställdhetsarbete på arbetsplatserna ska bedrivas.

”Arbetsgivarna och facken lokalt måste jobba mer systematiskt med jämställdhet

– Arbetsgivarna och facken lokalt måste jobba mer systematiskt med jämställdhet och vi vill att det ska vara möjligt att reglera diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder i ett kollektivavtal, säger Stina Kimstrand.

Till de berörda arbetsgivarorganisationerna har Facken inom industrin överlämnat ett förslag på en enkel men systematisk modell för jämställdhetsarbetet som startar med en nulägesbesksrivning. Tanken är att lokala fackliga företrädare ska sätta sig tillsammans med arbetsgivaren och kartlägga hur jämställd arbetsplatsen är, sedan göra en analys, formulera mål på kort och på lång sikt, ta fram åtgärder för att nå målen, utse ansvariga för genomförande och budget och slutligen göra en uppföljning.

– Vi tror att parterna har stor förmåga att arbeta tillsammans för att nå mer jämställda arbetsplatser. Diskrimineringslagen är utformad av staten och riktar sig till arbetsgivarna. Facken lämnas utanför i dag, säger Stina Kimstrand.

I dag är inte diskrimineringslagen semidispositiv, vilket innebär att parterna inte kan sluta avtal som ersätter delar av lagen. En sådan förändring blir nödvändig om avtalet ska bli den nyckel till ett framgångsrikt jämställdhetsarbete som facken hoppas på.

Men vad kan ett avtal åstadkomma som inte lagen kommer åt?

– Vi har en bra diskrimineringslag som bland annat tvingar arbetsgivarna att tillsammans med facken genomföra lönekartläggningar var tredje år. Ändå ser det ut så här, säger Stina Kimstrand och pekar på diagrammet över lönegapen inom industrin.

– Många säger att det saknas verktyg och nycklar. Jag tror också att det behövs kunskap. Genom ett systematiskt arbete tvingas de lokala parterna att sitta ner tillsammans och prata om jämställdhet på arbetsplatsen, komma överens om målsättningar och följa upp arbetet.

Avtalen inom industrin berör cirka 60 000 ingenjörer och andra akademiker på företag som Volvo, Ericsson, ABB, Sandvik, LKAB, AstraZeneca, Södra med flera. Sveriges Ingenjörer har presenterat samma krav för Almega, arbetsgivarorganisation för tjänstesektorn.

Nuvarande avtal löper ut den 31 mars. Om parterna enas om ett kollektivavtal om systematiskt jämställdhetsarbete kan det börja gälla från och med 1 januari 2017. Fram till dess behöver en partsgemensam arbetsgrupp komma överens om detaljerna i avtalet.

Karin Virgin

1 KOMMENTAR

  1. Som vanligt saknas viktig information om hur undersökningen genomförts. Det är liknande oklarheter som finns i den här artikeln som nyligen publicerades i Ingenjören (se kommentarsfältet där):

    https://www.ingenjoren.se/2016/01/kvinnor-pa-abb-tjanar-mindre/

    Så jag frågar:

    Hur har den här undersökningen genomförts? Har man justerat för jämförelsestörande faktorer som tex arbetstidens omfattning, utbildning, arbetslivserfarenhet, region, osv?

    Sådana faktorer får nämligen stor effekt på utfallet:

    https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6neskillnader_mellan_m%C3%A4n_och_kvinnor#Sverige

    Kvinnor är exempelvis i genomsnitt sjukskrivna mer än män och arbetar dessutom oftare färre timmar eller deltid (tex 80%). Sådana skillnader ger stort utslag i totallönen. Det måste man därför kompensera för i undersökningarna för att få ett korrekt och jämförbart resultat. Gör man *inte* det är det svårt att dra några slutsatser av undersökningarna.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Hur vanlig är det med provanställning av ingenjörer? 27 arbetsgivare svarar

0
Hur vanligt är det att arbetsgivare begär att nyanställda ingenjörer ska provanställas? Ingenjören har frågat 27 stora arbetsgivare.
Tove Ågren vid Nasa

Hennes första ingenjörsjobb: På Nasa

0
På Nasa finns en vakuumkammare där man kan testa helikoptrar som ska flyga på Mars. Men parallellt med testerna behövs simuleringar. Det har tekniska fysikern Tove Ågren just börjat jobba med.

Ny bok skildrar Sveriges första kvinnliga ingenjör

0
Sveriges första kvinnliga ingenjör tog examen från Chalmers 1917. Nu publiceras en bok om hennes liv. Här möter vi en banbrytande, orädd kvinna som ser till att designa sitt eget liv.

Dyr rådgivning om premiepension är sällan lönsam

0
Att betala för råd och tips om hur man ska placera sin premiepension kan bli en riktigt dyr affär. Det visar en granskning av Pensionsmyndigheten.

20 år gammalt exjobb gav alternativa Nobelpriset

0
När Magnus Gens gjorde sitt exjobb på KTH valde han att bygga en testdocka för älgolyckor. Nu, drygt 20 år senare, vinner han årets IG Nobelpris i säkerhetsteknik.
Lönebesked

Vad händer med komp och semester när jag byter jobb?

0
Du har hittat ett nytt jobb och ska säga upp dig. Men vad händer med komp och semester som du har sparat? Här svarar Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.  

Vad är annorlunda med att vara chef i Sverige?

0
Hur upplever chefer från andra länder att det är att vara chef i Sverige? Så här svarar en ledarskapsexpert och fyra utländska ingenjörer som är chefer i Sverige.

Så här förbereder Chalmers för yrkesverksamma

0
Det nya omställningsstudiestödet ska göra det lättare för yrkesverksamma att bygga på sin kompetens. Men hur redo är högskolorna för detta?

Andreas ansvarar för beräkningarna av Nordens högsta hus

0
Karlatornet i Göteborg blir Nordens högsta byggnad och ska stå klar om två år. Ansvarig för beräkningarna av det komplicerade konstruktionsarbetet är civilingenjören Andreas Lindelöf, 34 år.  

Stressen ökar på Chalmers: ”Det märks att vi är färre”

0
Neddragningarna på Chalmers har fått konsekvenser för medarbetarnas arbetsmiljö. Facket får nu signaler om att arbetsbelastningen ökar och stressnivån blivit högre för de anställda.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Kan jag bli tvingad att ta semester i jul?

1
Kan konsultföretag verkligen tvinga sina medarbetare att ta ut semester till jul? Ombudsmannen reder ut frågan.