Så har uppköp påverkat företagen

Utländska uppköp av företag i svenskt näringsliv har enligt en rapport från Tillväxtanalys haft positiv effekt på företagens produktion och sysselsättning, men jobben verkar vara osäkrare.

Utländska uppköp av företag i svenskt näringsliv har enligt en rapport från Tillväxtanalys haft positiv effekt på företagens produktion och sysselsättning, men jobben verkar vara osäkrare.

läs mer

Läs hela rapporten Utländska uppköp i svenskt näringsliv – hot eller möjlighet? här.

År 1980 var andelen sysselsatta i utlandsägda företag i det svenska näringslivet bara 5 procent. År 2015 var ungefär var femte sysselsatt, 21 procent, i det svenska näringslivet sysselsatt i just ett utlandsägt företag. Vad har detta fått för effekter? Det har Tillväxtanalys tittat närmare på i en rapport som släpptes i slutet av maj.

Utlandsägda företag är enligt Tillväxtanalys genomgång mer produktiva än nationella företag, något som kan förklaras av att de utlandsägda företagen har unika produkter eller produktionsprocesser, starka varumärken och/eller tillgång till produktions- och marknadsföringsnätverk.

De svenska företag som har köpts upp har normalt sett redan varit relativt produktiva och har haft en hög andel kvalificerad arbetskraft. Efter uppköp ser Tillväxtanalys att produktiviteten i företagen har ökat, bland annat tack vare teknologi- och kunskapsöverföringar och investeringar i exempelvis maskiner och utrustning. Även andelen kvalificerad arbetskraft stiger, något som kan bero på att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökar, men också organisatoriska förändringar.

Genomsnittslönen på uppköpta företag ökar också, vilket kan bero på att andelen kvalificerad arbetskraft ökar, men bland dem som arbetar i företag som blir uppköpta och fortsätter att jobba kvar i samma företag är skillnaden marginell. Tillväxtanalys ser också tecken på att jobben i utlandsägda företag är osäkrare än i nationella företag och menar att högre löner kan vara något som ska kompensera för det.

Ania Obminska

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Civilingenjören Mikael Goldberg jobbade på Ericsson i 32 år. När han var 62 fick han ett avgångserbjudande som han tackade ja till. Nu ägnar han sina dagar åt att guida turister och mycket annat.

Äntligen pension – men alla klarar inte tomheten efter jobbet

Tre år efter att Mikael Goldberg lämnade in sitt ID-kort på Ericsson fylls veckorna av guidningar, körsång och konstvetenskap. Men alla fyller inte tomrummet lika lätt. En ny bok tar sig an en av livets största omställningar: konsten att börja om efter jobbet.
Fler artiklar