Nya föreskrifter om social arbetsmiljö lyfte på locket

– Den sociala arbetsmiljön hänger ihop med den organisatoriska, och vise versa. Det är viktigt att få det samspelet att fungera och det var klokt av Arbetsmiljöverket att koppla ihop dessa områden i föreskrifterna. Får vi den organisatoriska och sociala arbetsmiljön att fungera då har vi krattat gången för andra arbetsmiljöfrågor också, säger Sara Lindberg och Maria Flanagan Sundqvist.

Konflikter i arbetsgruppen, pressade arbetsdagar, stress och en förväntan på att vara tillgänglig. För tre år sedan kom Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö och de har gjort skillnad. 

Det är nu tre år sedan Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö kom ut, AFS 2015:4. Tanken var att ge chefer och arbetsgivare ett konkret verktyg för att på allvar börja jobba med frågorna.

– Vi märker en skillnad i de företag vi möter. Många är medvetna om att föreskrifterna finns och det förs mycket mer diskussioner kring frågorna idag jämfört med för tre år sedan, berättar Maria Flanagan Sundqvist, individ- och grupputvecklare, som tillsammans med arbetsmiljökonsulten Sara Lindberg, hjälper verksamheter att jobba med arbetsmiljöfrågor.

Både Maria Flanagan Sundqvist och Sara Lindberg upplever att många verksamheter insett att arbetsmiljöfrågorna behöver förankras bredare i organisationerna. För tre år sedan var det framför allt chefer och skyddsombud som efterfrågade kunskap om de nya föreskrifterna. Idag vill man involvera hela organisationen så att alla medarbetare får kunskap om vad som gäller och hur de kan jobba med frågorna.

Även om vi idag pratar allt mer om de problem som följer av en bristande psykosocial arbetsmiljö, så önskar Maria Flanagan Sundqvist och Sara Lindberg att frågorna kunde få samma tyngd som andra typer av arbetsmiljöfrågor.  I filmen Utmaningen – en film om den sjuka jobbstressen som arbetsmiljöverket tagit fram säger Töres Theorell, professor emeritus vid stressforskningsinstitutet, att jobbstressen kostar över 200 människors liv varje år.

– Minst 200 personer dör av stress i arbetet varje år. Vi måste se det här i relation till den fysiska arbetsmiljön och antalet arbetsplatsolyckor. Förra året miste 58 personer livet i dödsolyckor på arbetet, alldeles för många. Jämför det med dödsfallen orsakade av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Dålig arbetsmiljö kostar också organisationen både tid och pengar i form av energiläckage och minskad produktivitet.

Sätt fokus på arbetsmiljön

1. Bygg upp kompetensen. Se till att alla får kunskap om arbetsmiljöfrågorna så att de också kan ta ett eget ansvar för dem.

2. Skapa forum för samtal. Ge utrymme för att prata om arbetsmiljöfrågorna och hur ni kan balansera krav och resurser. Dra nytta av de forum som finns, exempelvis som en fast punkt på arbetsplatsmöten.

3. Tänk systematiskt. Gör riskbedömningar och kom överens om rutiner och handlingsplaner. Följ upp och utvärdera arbetet regelbundet och se till att hela tiden utveckla och förbättra arbetet.

– Arbetshälsoekonomen Lohela Karlssons forskning visar att arbetsmiljöproblem sänker produktiviteten med 38 procent. Tänk om vi kunde släppa loss den tiden, hur mycket mer resurser skulle inte det ge, säger Maria Flanagan Sundqvist.

Ett första viktigt steg för att sätta fokus på frågorna är att börja prata, och då inte bara lyfta problemen utan även sätta ord på hur vi vill ha det på vår arbetsplats. Att ständigt jobba övertid för att hinna med sitt arbete kan kanske kännas som en bra lösning på kort sikt. Men det kan vara förödande om det blir en outtalad norm som medarbetarna tror förväntas av dem.

– Vi ska inte kompensera dålig arbetsmiljö, vi ska kommunicera den. Det är en viktig tanke som Arbetsmiljöverket skickade med när föreskrifterna kom ut. För att skapa en bättre arbetsmiljö måste vi börja med att synliggöra de problem som finns, säger Sara Lindberg.

Men att prata om den sociala arbetsmiljön är något som många tycker är svårt. En stor styrka med föreskrifterna är därför att de öppnar för konstruktiva samtal. Hur gör vi när vi upplever kränkande särbehandling, vad säger man till chefen om man känner sig stressad och har svårt att sova?

– De mjuka frågorna känns ofta svåra att ta i, men det handlar nog framför allt om att vi är ovana att prata om dem. Alla vet att psykisk ohälsa är ett problem i arbetslivet, men vi behöver hitta strukturerna som gör det lättare att prata om frågorna och att hitta lösningarna. Där ger föreskrifterna bra, konkreta verktyg att jobba med, säger Sara Lindberg.

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Håll koll på reglerna när du väljer att vobba

    Håll koll på reglerna när du väljer att vobba

    Att vobba är en smidig lösning för många ingenjörer. Men hur mycket är det rimligt att vobba? Vilka krav kan arbetsgivaren ställa? Och varför är det så viktigt att hålla isär vabb och vobb? Juristen reder ut vad som gäller.
  • Hittills: 14 anmälda ”partier” till Ingenjörsvalet

    Hittills: 14 anmälda ”partier” till Ingenjörsvalet

    I april är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 28 februari är sista dagen för att registrera ”partier”, så kallade listor, som medlemmarna kan rösta på. Hittills har 14 listor anmält sig men valberedningen hoppas på fler.
  • January: News from Ingenjören in English

    January: News from Ingenjören in English

    Overtime reality for managers – one sector stands out • Ericsson cuts 1,600 jobs despite strong results: “Damages the Brand” • Unemployment on the decline • Telia to cut 600 jobs globally as AI drives efficiency • Engineering salaries vary by specialization
  • Rörlig lön: Så undviker du de vanligaste misstagen

    Rörlig lön: Så undviker du de vanligaste misstagen

    Det är inte bara ingenjörer i högre befattningar som har rörlig lön – även de med lägre löner har den typen av lösningar. Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer varnar för de vanligaste misstagen.
  • Vill du byta bransch? Tips från tre ingenjörer som tog steget

    Vill du byta bransch? Tips från tre ingenjörer som tog steget

    Skulle du vilja jobba med något helt annat? Inte alls omöjligt eftersom ingenjörer är efterfrågade i många branscher. Ingenjören har träffat tre ingenjörer som vågade ta ett beslut som de inte ångrar. Här är deras bästa tips för att byta bransch.
Tre ingenjörschefer berättar vilken ledarskapsfloskel som de ogillar mest. Från vänster: Claes Larsson, Tieto Tech Consulting, Veronica Holmberg, Knowit Defence Technology och Erik Lindgren, Sweco.

Chefspanelen: Vilken är den värsta ledarskapsfloskel du vet?

Vi har alla hört dem, kanske till och med använt någon själv. Det är innehållslösa fraser som används för att ge en känsla av kvalitet men som saknar konkreta handlingar. Här avslöjar tre ingenjörschefer vilken ledarskapsfloskel de ogillar mest.
Fler artiklar