Stora skillnader i hur chefer och anställda upplever hemarbetet

Hälften av cheferna tycker att det är svårt att leda på distans, medan de anställda tycker att distansarbetet fungerat bra. Foto: Getty Images

De anställda gillar det, medan cheferna ser svårigheter – de får mindre gjort, upplever att de har sämre kontroll och tycker att det är svårt att leda på distans. Det visar en undersökning av hur chefer och anställda upplevt distansarbetet under pandemin. 

Pandemin har inneburit att det flexibla arbetssättet plötsligt blivit det nya normala för många kontorsanställda. Utan några direkta förberedelser fick många ta hem sina datorer och hitta lösningar för att genomföra sitt arbete på distans.

Erfarenheterna av åtta månaders hemarbete tyder på att omställningen trots allt gått bra. Distansarbetet varit positivt för många, även om det finns vissa baksidor.

Men det är framför allt cheferna som haft svårast med det flexibla arbetssättet. Det framkommer i en undersökning som gjorts på uppdrag av Office Management.

Så svarade cheferna

  • 79 procent tycker att situationen försvårat avslut i affärer.
  • 49 procent tycker att det är svårt att leda på distans.
  • 30 procent saknar digitala verktyg anpassade för samarbete på distans.
  • 26 procent saknar insyn i medarbetarnas prestation genom resultatrapportering.
  • 25 procent saknar träning i digitalt ledarskap.
  • 22 procent tycker att företaget har fått mindre gjort.

Svårt att leda på distans

I studien har man frågat 500 chefer och 500 anställda i små och medelstora svenska företag som arbetat på distans under pandemin hur de har upplevt den nya arbetsvardagen.

Hälften av cheferna uppger att det har haft svårigheter. Det största problemet är att de inte kunnat utföra alla arbetsuppgifter hemifrån, men de tycker även att de får mindre gjort och att situationen gjort det svårare att få avslut i affärer.

Nästan hälften, 49 procent, tycker också att det är svårt att leda på distans. I undersökningen säger de att de saknar verktyg som är anpassade för samarbete på distans, men det framkommer också att de känner sig osäkra på vad medarbetarna gör. 25 procent konstaterar att de saknar träning i digitalt ledarskap.

Ge stöd istället för att kontrollera

De anställda ger däremot ledarskapet ett gott betyg. De tycker dessutom att de själva är mer effektiva och mindre stressade.

Lena Lid Falkman, handelshögskolan i Stockholm.

– Jag är lite överraskad av resultaten. Jag trodde att det skulle vara skillnad, men inte att den skulle vara så här stor. För mig är det ett kvitto på att chefer generellt inte gillar att tappa kontrollen och att de känner att de saknar kontroll när de inte har folk hos sig, säger Lena Lid Falkman, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm som bland annat forskat kring digitaliseringens effekter på arbetslivet.

Lena Lid Falkman konstaterar att resultaten stämmer bra med det man sett från tidigare forskning, att digitala arbetssätt kräver ett annat typ av ledarskap och gynnar de typer av ledare som är mer transparenta och kommunikativa.

Så svarade de anställda

  • 70 procent tycker att ledarskapet på distans har fungerat bra.
  • 61 procent tycker att distansarbetet fungerat bra.
  • 59 procent saknar den mänskliga kontakten med kollegor och kunder.
  • 46 procent känner sig mindre stressade.
  • 36 procent känner sig isolerade.
  • 17 procent känner sig mindre motiverade.

– Det här är en utmaning för företag och för chefer. Fler behöver släppa kontrollen på tid och plats och istället se till att medarbetare har rätt förutsättningar för att göra sina arbetsuppgifter och nå sina mål. Att stötta dem istället för att kontrollera, säger hon.

Det som de anställda framför allt saknar är den mänskliga kontakten. Många är också mindre motiverade på hemmakontoret. Chefernas svar tyder också på att vi tappar en viktig dimension när vi inte träffas i vardagen, att det är svårare att få till teamkänslan och att kreativiteten blir lidande.

Insikt om framtidens arbetsliv

Lena Lid Falkman konstaterar att den stora vinsten med distansarbete är fokustid, men att vi förlorar samhörighet är en stor nackdel. Detta är något som kan påverka innovation och kreativitet på ett negativt sätt.

–  Många saknar möjligheten att stå framför en whiteboard och lösa problem, man saknar överhörandet och småpratet. Jag tror att vi förlorar en hel del där och att vi måste hitta sätt att bli lika kreativa i våra digitala arbetssätt för att det flexibla arbetslivet ska fungera.

Enligt de trendspaningar om framtidens arbetsplats som Office Management gjort tidigare så är flexibla arbetssätt och möjligheten att jobba mer fritt i tid och rum något som blir allt viktigare för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Om undersökningen

500 anställda och 500 chefer mellan 18 och 65 år deltog i studien som genomfördes av PFM Research på uppdrag av Office Management. Deltagarna är slumpmässigt utvalda i små- och medelstora företag som arbetat på distans under pandemin.

Lena Lid Falkman poängterar att det inte bara handlar om att hitta digitala verktyg och tekniska lösningar som underlättar ett flexibelt arbete, utan att det också ställer krav på en beteendeförändring hos cheferna.

Läs också: Stora krav på chefer i kontor utan egna platser

– Jag hoppas att man inte tvingar tillbaka folk att jobba fem dagar i veckan på kontoret när pandemin är över, för det är inte det medarbetarna vill. Jag hoppas att våra chefer och företag vågar lyssna på våra medarbetare och istället jobbar för att utveckla den arbetsmiljö och de arbetssätt som de vill ha.

Anna Nyström

 

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Avan Mirkhan är civilingenjör och forskarstudent på Chalmers. Fardowsa Hirsi Ali har ett fackligt engagemang i Vision och föreläser om rasism som en arbetsmiljöfråga. Foto: Chalmers och privat.

    Vardagsrasism på jobbet beror ofta på omedvetenhet

    Få personer kallar sig rasister men ändå finns rasism på många arbetsplatser. De kan vara skämt, frågor eller val av samtalsämnen. För de som inte hör till normen kan vardagsrasism på jobbet leda till stress och en känsla av att inte höra till.
  • Man som packat ihop sina saker på kontoret

    ”Har jag inkomstförsäkring? Och hur mycket får jag?”

    Medlemmar i Sveriges Ingenjörer har en inkomstförsäkring om man blir av med jobbet. Men vad krävs för att få ersättning? Hur mycket får man? Och behövs en tilläggsförsäkring? Chefsjuristen svarar.
  • All bevisning är tillåten i en konflikt, till exempel en uppsägningstvist. Då kan inspelningar av möten också dyka upp. Foto: Getty Images.

    5 frågor du bör ställa när Teamsmötet spelas in

    En kollega trycker på “record”, AI transkriberar, en sammanfattning landar i chatten och någon ber Copilot lista vem som lovade vad. Plötsligt finns ett facit – men också ett nytt kontrollverktyg – och ett nytt sätt att granska anställda långt efter att mötet är slut.
  • Foto: Getty Images och Försvarsmakten.

    Så mycket tjänar ingenjörer i offentlig sektor

    Ingenjörer på statliga myndigheter och i kommuner och regioner har lägre löner än ingenjörer i privat sektor. Och det gäller även för chefer. Den högsta lönen i offentlig sektor har civilingenjörer som tog examen före 1990 och som valt en karriär på ett universitet eller en högskola.
  • Viktoria Andersson, ordförande för Saco-S-föreningen på Trafikverket, och förtroendevalda ingenjören Rigoberto Orostica pratar med medlemmar

    Olika åsikter om stopp för anställningar på Trafikverket

    Bland Saco-medlemmar på Trafikverket tycker många att anställningsstoppet skapar oro och en störning i arbetet. Andra tycker att det fungerar. Enligt Saco-S-styrelsen är problemet att man stoppat ersättningsrekryteringar – men inte effektiviserat och kapat bort arbetsuppgifter.