Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenFöretaget ger anställda bonuslön för varje träningspass

Företaget ger anställda bonuslön för varje träningspass

Kompetenslagets ledning frågade medarbetarna hur företaget kunde uppmuntra mer rörelse och träning. När förslaget ”svettlön” infördes började alla rör på sig mer. Nu kan träning ge en bonus på upp till 6 000 kronor om året.

Ett friskvårdsbidrag är det vanligaste lockbetet för att få fler medarbetare att träna. Det norrlandsbaserade HR-bolaget Kompetenslaget erbjöd friskvårdsbidrag fram till 2016. Då kände både ledning och personal att det var dags att tänka om.

– En del medarbetare klagade på att bidraget inte kunde användas till den träningsform som de gillade. Det var Skatteverkets regler som satte stopp och systemet kändes orättvist, säger Peter Strand, vd.

Företagsledningen bad medarbetarna komma med egna förslag. Vad skulle kunna få fler – inte bara de som redan tränade – att röra på sig mer? Hur kunde man få igång soffpotatisarna och hur skulle ett ekonomiskt bidrag till träning bli mer rättvist?

Peter Strand, vd på Kompetenslaget.

– Vi fick in flera idéer som vi vände och vred på. Tills slut enades ledningen tillsammans med personalen om att erbjuda en liten lön för att varje genomfört träningspass. Vi kallar det för ”svettlön”. Det ersätter frisvårdsbidraget som vi tog bort, säger Peter Strand.

Reglerna för att få ut ”svettlönen” är enkla. För ett träningspass på 30 minuter med en pulshöjande aktivitet betalar företaget 50 kronor. ”Svettlönen” kommer varje månad som ett tillägg på lönen. Under ett år kan var och en få ut maximalt 6 000 kronor, vilket innebär ungefär 2,5 pass i veckan. Genomsnittet på ”svettlönen” är 4 000 kronor om året.

En viktig grundtanke är att det inte förväntas elitsatsningar och ingen ska känna sig tvingad att träna på gym.

– Allt som är pulshöjande räknas. Det kan vara gym eller löpning men också snöskottning, en rask hundpromenad eller att hjälpa en vän att flytta. Den som har ont i ett knä kör rehab-träning. Det viktiga är att alla ska röra på sig, säger Peter Strand.

Pepp i Facebook-grupp

Många företag satsar på tävlingar för att uppmuntra träning men medarbetarna på Kompetenslaget ville inte ha tävlingar. Idén med ”svettlön” är att få med alla och hitta en modell där medarbetarna peppar varandra. Det gör man i den gemensamma Facebook-gruppen ”Svettlön och hjärngympa” där varje pass ska redovisas med en bild.

Det är inte bilder på svällande muskler och svettiga kroppar i träningslinnen som medarbetarna förväntas lägga upp. De flesta bilder är inte ens selfies utan visar miljön eller omgivningarna där man tränar eller utför sin pulshöjande aktivitet.

– Vi får se många yogamattor framför tv:n med hemmaträningspass, stora uppskottade snöhögar, utegym och vackra vyer från hundpromenader, löp- eller cykelturer, säger Peter Strand.

Kompetenslagets medarbetare är utspridda på sex orter och i den gemensamma Facebookgruppen peppar kollegorna varandra men lär också känna varandra bättre. En del upptäcker att de har samma hundras eller samma modell på cykel.

Förutom att lägga upp bilder från sina träningspass och gilla andras bilder används Facebookgruppen till att inspirera varandra att lära sig mer om hälsa. Kollegorna delar recept på hälsosam mat, tips på intressanta föreläsare, poddar eller böcker om hälsa.

Positiva resultat

”Svettlönen” har också gett flera mätbara effekter. Både korttids- och långtidsfrånvaron minskade så kraftigt att Försäkringskassan för två år sedan misstänkte misstag i rapporteringen och hörde av sig till företaget.

Peter Strand säger att modellen med ”svettlön” kostar företaget mer än friskvårdsbidraget men det uppvägs ekonomiskt av färre sjukskrivningar.

– Alla medarbetare tränar eller rör på sig mer en tidigare. 20 procent rörde sig väldigt lite innan ”svettlönen” infördes. Att de har gjort en förändring är kanske den största vinningen. säger Peter Strand.

Karin Virgin

2 KOMMENTARER

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Fyra ingenjörer: ”Vi startade företag direkt efter examen”

0
Finns det fördelar med att börja sin ingenjörskarriär som företagare? Ingenjören har intervjuat fyra unga ingenjörer som tog klivet direkt från studentlivet till egen startup.

Smit inte ut bakvägen – fast du helst inte vill bli avtackad

0
Vad gör du om du inte har trivts och en avtackningsfika med kollegor och chefen mest känns som ett plågsamt skådespel? Kan man man tacka nej till att bli avtackad?

Social kompetens – ett ”luddigt” uttryck och maktmedel

0
Arbetsgivare ställer ofta krav på social kompetens. Men var menas med det? Uttrycket är otydligt och det tycker Ann J Sandén, som nyligen doktorerat i ämnet, är problematiskt.

Ny chans till omställningsstudiestöd – men väntetiden hos CSN är lång

0
Den 1 oktober öppnar CSN möjligheten att ansöka om omställningsstudiestöd för vårterminen 2024 Men var beredd på att beskedet från CSN kan dröja.
Chalmers kårhus

Sämre resultat och fler avhopp när undervisningen är på engelska

0
En ny studie från KTH och Chalmers visar att undervisning på engelska gör att studenterna lär sig klart mindre.

Dina dokument är inte dina dokument

3
Att radera dokument från din arbetsdator eller mobil kan vara riskabelt, även om du gör det i all välmening. Och det du uppfattar som privat kan i själva verket vara din arbetsgivares egendom.
designingenjör

Så här tycker doktorander om stress, handledare och att fortsätta forska

0
Att vara doktorand kan vara stressigt, krävande – och alldeles, alldeles underbart. Eller?

Så mycket tjänar myndighetscheferna

0
Vet du vilken myndighetschef som tjänar mest? Ingenjören har sammanställt löner och löneökningar för 40 myndighetschefer och 17 rektorer vid lärosäten som utbildar ingenjörer.

Ingenjörers löner i kommuner: Påverka redan i budgeten

0
Om ingenjörers löner ska höjas i kommunerna behöver facket ta mer plats när budgeten sätts. Detta är något som många föreningar nu börjat jobba med.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.