Företaget ger anställda bonuslön för varje träningspass

Idén med ”svettlön” är att få med alla och hitta en modell där medarbetarna peppar varandra. Det gör man i den gemensamma Facebookgruppen ”Svettlön och hjärngympa” där varje pass ska redovisas med en bild. Foton från Facebook-gruppen.

Kompetenslagets ledning frågade medarbetarna hur företaget kunde uppmuntra mer rörelse och träning. När förslaget ”svettlön” infördes började alla rör på sig mer. Nu kan träning ge en bonus på upp till 6 000 kronor om året.

Ett friskvårdsbidrag är det vanligaste lockbetet för att få fler medarbetare att träna. Det norrlandsbaserade HR-bolaget Kompetenslaget erbjöd friskvårdsbidrag fram till 2016. Då kände både ledning och personal att det var dags att tänka om.

– En del medarbetare klagade på att bidraget inte kunde användas till den träningsform som de gillade. Det var Skatteverkets regler som satte stopp och systemet kändes orättvist, säger Peter Strand, vd.

Företagsledningen bad medarbetarna komma med egna förslag. Vad skulle kunna få fler – inte bara de som redan tränade – att röra på sig mer? Hur kunde man få igång soffpotatisarna och hur skulle ett ekonomiskt bidrag till träning bli mer rättvist?

Peter Strand, vd på Kompetenslaget.

– Vi fick in flera idéer som vi vände och vred på. Tills slut enades ledningen tillsammans med personalen om att erbjuda en liten lön för att varje genomfört träningspass. Vi kallar det för ”svettlön”. Det ersätter frisvårdsbidraget som vi tog bort, säger Peter Strand.

Reglerna för att få ut ”svettlönen” är enkla. För ett träningspass på 30 minuter med en pulshöjande aktivitet betalar företaget 50 kronor. ”Svettlönen” kommer varje månad som ett tillägg på lönen. Under ett år kan var och en få ut maximalt 6 000 kronor, vilket innebär ungefär 2,5 pass i veckan. Genomsnittet på ”svettlönen” är 4 000 kronor om året.

En viktig grundtanke är att det inte förväntas elitsatsningar och ingen ska känna sig tvingad att träna på gym.

– Allt som är pulshöjande räknas. Det kan vara gym eller löpning men också snöskottning, en rask hundpromenad eller att hjälpa en vän att flytta. Den som har ont i ett knä kör rehab-träning. Det viktiga är att alla ska röra på sig, säger Peter Strand.

Pepp i Facebook-grupp

Många företag satsar på tävlingar för att uppmuntra träning men medarbetarna på Kompetenslaget ville inte ha tävlingar. Idén med ”svettlön” är att få med alla och hitta en modell där medarbetarna peppar varandra. Det gör man i den gemensamma Facebook-gruppen ”Svettlön och hjärngympa” där varje pass ska redovisas med en bild.

Det är inte bilder på svällande muskler och svettiga kroppar i träningslinnen som medarbetarna förväntas lägga upp. De flesta bilder är inte ens selfies utan visar miljön eller omgivningarna där man tränar eller utför sin pulshöjande aktivitet.

– Vi får se många yogamattor framför tv:n med hemmaträningspass, stora uppskottade snöhögar, utegym och vackra vyer från hundpromenader, löp- eller cykelturer, säger Peter Strand.

Kompetenslagets medarbetare är utspridda på sex orter och i den gemensamma Facebookgruppen peppar kollegorna varandra men lär också känna varandra bättre. En del upptäcker att de har samma hundras eller samma modell på cykel.

Förutom att lägga upp bilder från sina träningspass och gilla andras bilder används Facebookgruppen till att inspirera varandra att lära sig mer om hälsa. Kollegorna delar recept på hälsosam mat, tips på intressanta föreläsare, poddar eller böcker om hälsa.

Positiva resultat

”Svettlönen” har också gett flera mätbara effekter. Både korttids- och långtidsfrånvaron minskade så kraftigt att Försäkringskassan för två år sedan misstänkte misstag i rapporteringen och hörde av sig till företaget.

Peter Strand säger att modellen med ”svettlön” kostar företaget mer än friskvårdsbidraget men det uppvägs ekonomiskt av färre sjukskrivningar.

– Alla medarbetare tränar eller rör på sig mer en tidigare. 20 procent rörde sig väldigt lite innan ”svettlönen” infördes. Att de har gjort en förändring är kanske den största vinningen. säger Peter Strand.

2 kommentarer

  • Fredrik

    Jag tycker att detta verkar vara en mycket bra ”affärsmodell” för att locka de anställda att träna.

    20 februari 2021
  • Patrik

    Fantastiskt! ?

    18 februari 2021

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    Så kan ingenjörer förbereda sig för AI-revolutionen

    AI omvandlar ingenjörsrollen i snabb takt och öppnar upp nya möjligheter – men för att hänga med krävs spetskompetens och nyfikenhet. Frågan är: hur förbereder sig dagens ingenjörer för AI-revolutionen och framtidens arbetsuppgifter?
  • Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Så får du med NPF-diagnos stöd på jobbet

    Var öppen med din NPF-diagnos så att du kan få rätt stöd, men akta dig för att få anpassningar inskrivna i anställningsavtalet. Det är några av råden från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
  • Vad vet du om den svenska modellen?

    Vad vet du om den svenska modellen?

    De flesta regler som i praktiken rör arbete, lön och villkor i Sverige är inte de som står i lagboken. Lagarna har ersatts med kollektivavtal och det här kallas för den svenska modellen.
  • What do you know about the Swedish labour market model?

    What do you know about the Swedish labour market model?

    Most regulations related to employment, salary and benefits in Sweden are not regulated in law. The laws have been replaced by collective agreements and this is called the Swedish labour market model.
  • Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Ingenjörer rapporterar inte all sin tid

    Övertid som göms undan i flextiden och övertidsavlösta som inte har koll på hur mycket de jobbar. Det blir många timmar som arbetsgivaren inte ser. ”Våra medlemmar är ibland för lojala” säger en förtroendevald som Ingenjören pratat med.