Allt fler jobbpendlar inom Norden, svenskarna allra mest. Vi står för 80 procent av den inomnordiska pendlingen. Under 2000-talet har antalet svenskar som gränspendlar fördubblats. Välbetalda jobb i grannländerna lockar samtidigt som det är förhållandevis billigt att bo kvar i Sverige.
Under 2007 pendlade cirka 40 000 svenskar till sitt arbete i Danmark eller Norge. Det är lika många som förvärvsarbetar i en kommun av Eskilstunas storlek. Ökningen beror dels på högre löner och större efterfrågan på arbetskraft i Norge och Danmark, dels på Öresundsbron som har gjort det enklare att ta sig till Danmark. Ytterligare en faktor är att Sverige har billigare boende än Danmark och Norge.
Med undantag av Malmö och Haparanda rör det sig främst om kommuner som gränsar till Norge. I vissa bildas gränsöverskridande lokala arbetsmarknader som har ett bredare utbud av jobb.
De flesta svenska gränspendlarna arbetar i branscher som fastighets-, bygg- eller tillverkningsbranschen. En liten grupp norrmän pendlar till Sverige. De flesta av dem jobbar i handeln och pendlar från Oslo och Halden till Strömstad, Stockholm och Göteborg.
Statistiskt har gränspendlarna utgjort ett problem. De har räknats som ej sysselsatta eftersom de inte har arbete i Sverige. Deras löneinkomster inte registrerats i Sverige och därför räknas de som om de har låg eller ingen inkomst alls. Det har gett vissa kommuner med stor andel gränspendlare sämre underlag för sin planering.
3 kommentarer
Håller med Göran. Mycket hyckleri hos svenska arbetsgivarna, som tycker att de kan behandla sina anställda hur som helst för att för få vågar säga ifrån och facken har ingen riktig inflytelse…
Resultat: Folk behandlas illa av arbetsgivaren (låga löner, ingen hänsyn till arbetsuppgifterna, till kompetenserna, eller till avtalen allmänt), folk tröttnas, slutar, och söker jobb i andra länder där man är (som Göran säger) mer rak på sak. Nyfiken av att veta hur Sverige kommer att behålla kompetent och motiverad folk på det sättet… Man pratar ofta om att arbetsmarknaden blir mer och mer internationellt, men Sverige finns inte med på kartan idag, utom kanske av en enda anledning: de bästa vilkor ang. föräldrarledighet. OBS: är det lika viktigt för alla, eller bara för dem som är i den åldern? Är det realistisk att behålla den ”förmånen”? Framtiden visar det… jag följer utvecklingen från en av grannländerna.
Det är inte bra att pendla som en jojo fram och tillbaka. Jag håller med Göran att i Sverige är tryggheten falsk. Jag tror situationen är på väg mot sämre tider fram över, just när det gäller anställnings former.
Siffrorna talar för sig själv. Jag jobbar i Danmark. Det är inte för att lönen är bättre, för att arbetsmarknaden är mer flexibel. Blir erbjuden minst ett nytt jobb i veckan. Detta sker inte i Sverige. Den tryggheten folk inbillar sig finns i Sverige är bara en bubbla av nonsens. Känner mig tryggare med Danmark där arbetsmarknaden är mer rakt på sak. Här håller man sig också till anställningskontraktet! Allt annat är kontraktsbrott (läs övertid, ändrade arbetsuppgifter m m)