Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivSvårt beräkna effekt av utlandsflytt

Svårt beräkna effekt av utlandsflytt

Att flytta utveckling utomlands har framstått som mer lönsamt än det faktiskt är, enligt Darja Šmite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska högskola.

läs mer

Läs Darja Šmites egna inlägg om outsourcing här, här och här.

Ett sätt för företag att räkna ut hur mycket de skulle kunna skära i kostnaderna genom att flytta utveckling utomlands har varit att jämföra timkostnaden för en anställd. Men en sådan jämförelse ger långt ifrån hela bilden, enligt Darja Šmite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska högskola, vars forskning om företagens faktiska kostnadseffekter av offshoring och outsourcing aktualiserades under lördagens Ekonomiekot i Sveriges Radio.

Darja Šmite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska högskola. Foto: Marika Ottosson
Darja Šmite, professor i programvaruteknik vid Blekinge tekniska högskola. Foto: Marika Ottosson

– Företag ser på outsourcing som ett enkelt sätt att minska sina kostnader, men det är ett tankesätt som framför allt är grundat i vad människor säger och inte i fakta. Det är svårt att visa hur stora kostnadsbesparingarna faktiskt är och det är det vi tittar närmare på, berättar Darja Šmite.

Enligt den studie som Darja Šmite och hennes kollegor har gjort av ett nederländskt mjukvaruföretag som flyttade utvecklingen till Indien tog det fem år innan kostnaderna denna flytt inte längre var dyrare än att ha kvar verksamheten i Nederländerna.

Företag som flyttar sin utvecklingsverksamhet utomlands underskattar enligt Darja Šmite hur lång tid kunskapsöverföring tar och den tid det tar för den nya bemanningen att bli produktiv, och vilka kostnader detta innebär. Företag missar också att ta hänsyn till personalomsättningens storlek i sina kalkyler.

Erfarna utvecklare med en god överblick av systemet behövs för att lära nya medarbetare vad de behöver kunna. Kunskapsöverföringen kan ta flera år och är personalomsättningen hög riskerar företaget att aldrig få de erfarna medarbetare de behöver för att hålla en god kvalitet, enligt Darja Šmite.

– Företag kan i sina kostnadsberäkningar jämföra timkostnaden för väldigt erfarna utvecklare i Sverige, människor som har jobbat på företaget i kanske 20 år och ibland hela deras yrkesverksamma liv, med nyexaminerade utvecklare i lågkostnadsländer. Det är som att jämföra äpplen och päron. Du kan inte bara titta på timkostnaden, utan måste också titta på vad du faktiskt betalar för. Nyexaminerade utvecklare i lågkostnadsländer som Kina och Indien kan ha en väldigt hög utvecklarkompetens, men det är inte de enda kunskaperna som behövs för att jobba med de komplexa system som har utvecklats under flera år innan en offshoring.

Företag som sysslar med komplexa system och utlokaliserar sin kärnverksamhet riskerar att se kvalitetsförsämringar, enligt Darja Šmite, men det kan finnas vinster med utlokalisering när det handlar om perifera eller mindre, välspecificerade projekt. Det finns till exempel en poäng med att företag som vill ta sig in på en ny marknad anlitar utvecklare lokalt för att få en bättre förståelse för användarnas krav där.

Något vi enligt Darja Šmite inte får glömma är att outsourcing är en stor affärsrörelse vars fortsatta existens exempelvis konsultföretag som ger råd om outsourcing kan ha ett intresse av. Forskningen behövs för att ge en bättre bild av vad en verksamhetsflytt faktiskt innebär.

– Som forskare har vi en etisk skyldighet att presentera nyanserna och de fakta som finns, både för och emot. Något som oroar mig är att outsourcing i många år har marknadsförts som en kostnadseffektiv metod, men att det nu också har börjat marknadsföras som något bra för innovationskraften. Att skära i timkostnaderna ger inte ökad kvalitet. Nyckelfrågan bör vara ”vad är det egentligen vi betalar för?” och det är svårt att visa, säger Darja Šmite, som ska fortsätta sin forskning på temat med att följa upp vad som sker på företaget i Nederländerna och titta närmare på några svenska företags verkliga kostnader för den verksamhetsflytt som de har gjort.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Hej!
    Mycket bra skrivit! Jag har i 40 år jobbat på Ericsson, blä 15 år i Karlskrona. Varit pionjär inom programmering och och jobbade med de första programminnesstyrda televäxlarna. Jag håller med! Vi hade mycket i Polen, men man glömde datakostnader och resekostnader. Även den kompetens som fanns hemma gick förlorad. Vi hade även problem med kontoren i Guilford och Dublin. Det fanns en övertro att var mycket bättre på dessa ställe.
    Fortsätt undersöka!! Lycka till!
    Hälsningar
    Lars-Göran

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?