Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemIngenjörenOmformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

IT-bolaget Tieto Evry började fundera över ordvalet i sina platsannonser. Genom några enkla omformuleringar ökade andelen kvinnor som sökte tjänster i Sveriges, Norge och Finland med 32 procent.

Vissa ordval kan göra rekryteringsprocessen vinklad genom att påverka vilka som väljer att söka. Studier visar att det finns ord och formuleringar som män och kvinnor uppfattar olika.

IT-bolaget Tieto Evry tog hjälp av experter för att analysera språket i platsannonserna. Ambitionen var att rensa annonserna från manligt kodade ord och formuleringar för att få fler ansökningar från kvinnor.

För att testa om förändringen fungerade publicerades två olika jobbannonser för samma tjänst: en mer ”traditionell” och en där ord – som forskning klassar som manliga – byttes ut.

Ordet kompetent byttes ut mot kunnig och driven blev fokuserad. Ordet självständig byttes ut mot självgående. Samtidigt gjordes fler förändringar, bland annat i beskrivningen av arbetsuppgifterna.

I hela experimentet där en handfull av företagets platsannonser omformulerades i Sverige, Norge och Finland, ökade andelen kvinnor som sökte tjänsterna med 32 procent.

Det tydligaste skillnaden var en platsannons för att rekrytera en Front-End Developer. Från den mer traditionella annonsen sökte 14 procent kvinnor tjänsten medan 36 procent sökte samma tjänst från den platsannons där ordvalet hade förändrats.

Målet är 50/50

Anna Gulliksen, Head of Talent Acquisition and Talent Management, på Tieto Evry är inte överraskad av resultatet.

Anna Gulliksen, TietoEVRY

– Ordvalet har stor betydelse men det handlar inte bara om ord, även om tonalitet, bildval och hur vi beskriver tjänsten. I stället för att beskriva vad den vi söker ska göra berättar vi om syftet. Om arbetet handlar om att utveckla en app berättar vi vad den ska används till.

Målet för Tieto Evry är att könsfördelningen bland medarbetarna ska vara 50/50 år 2030 och mer medvetet utformade platsannonser är en åtgärd.

Ett annat initiativ för att rekrytera fler kvinnor är spelbaserade rekryteringstester som mäter problemlösning och kognitiva förmågor. Det har lockat fler kvinnor att söka och urvalsprocessen har blivit mer objektiv.

Att initiativ för att få en mer jämn könsfördelning skulle vara en form av kvotering håller inte Anna Gulliksen med om. Hon menar att det helt enkelt handlar om att kunna rekrytera de bästa kandidaterna.

– Vi vill att så många som möjligt – med den kunskap vi behöver – söker jobb hos oss. Lockar vi inte fler kvinnor att söka missar vi många talanger.  Dessutom finns det forskning som visar att mångfald ökar lönsamheten, skapar bättre miljö för innovation, ökar trivseln och minskar personalomsättningen.

5 slutsatser från Tieto Evry om platsannonser

1. Ord spelar roll
Ordvalet har betydelse. Omedvetet kan vissa ord avskräcka vissa från att söka. Tonalitet, bildval, hur arbetet beskrivs och hur företaget presenteras är också viktigt.

2. Håll kravlistan kort
Forskning visar att fler män än kvinnor svarar på jobbannonser med långa kravlistor. För många krav kan avskräcka även erfarna och kvalificerade kvinnor att söka.

3. Uppmuntran
Att berätta att företaget strävar mot större mångfald är viktigt. Det är också bra att avsluta annonsen med att uppmuntra läsaren att söka tjänsten.

4. Ge exempel
Om inkludering är ett av företagets kärnvärden, ge konkreta exempel på vad det innebär för medarbetarna – flexibel arbetstid, möjligheten att arbeta deltid kan vara exempel.

5. Störst effekt för vissa roller
Det är framför allt i roller som domineras av män som utformningen av platsannonsen påverkar fler kvinnor att söka. När Tieto Evry reviderade platsannonser för projektledare blev det ingen skillnad men ansökningarna från kvinnor ökade kraftigt för programmeringsroller som domineras av män.

Karin Virgin

4 KOMMENTARER

  1. Varför 50%?
    Eftersom andelen kvinnor som går ut tekniska utbildningar (dvs i rekryteringsunderlaget) är lägre än 50% jobbar man alltså aktivt för diskriminering av män?
    Dvs man vill ha diskriminering baserat på kön?

    • Anna Gulliksen på Tieto Evry svarar så här. ”Då majoriteten av våra anställda är män jobbar vi aktivt mot att nå en balans I kön, dvs att ha lika många kompetenta kvinnor som män, då utbudet är lägre behöver vi ytterligare fokusera på att nå kvinnor med motsvarande kompetens.”

    • Redan i utbildningssteget ser vi en könsdiskriminering mot kvinnor. Varför söker inte fler kvinnor tekniska utbildningar? Det är ju inte för att de är mindre intresserade av teknik eller har en biologiskt betingad svårighet att tillgodogöra sig teknisk utbildning. Nej, det är snarare för att teknik har traditionellt sett varit en manlig syssla. Jag tror också grabbkulturen på de tekniska högskolorna och även på många arbetsplatser som det vittnats om avskräcker kvinnor.

      Jag vet av egen erfarenhet att systemutvecklarbranschen (som jag tillhör) inte direkt är en bastion för genusvetenskap och intersektionalitet. Många är rätt inskränkta och konservativa, i alla fall i mina ögon, men jag är också väldigt engagerad i frågor rörande inkludering, jämställdhet och jämlikhet.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

3
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?