En genomsnittlig civilingenjör har tjänat in sin utbildning vid 32 års ålder och har efter läkare den bästa chansen till en god löneutveckling, enligt ett nytt verktyg för livslön.
– Syftet är att man ska kunna se hela sin livslön och inte fokusera bara på månadslön, vilket man ofta gör. Vi vill att utbildning ska löna sig. Verktyget visar att det inte är så för alla akademiker, säger Daniel Olemyr, kommunikatör för digitala medier på centralorganisationen Saco.
Sacos nya verktyg för livslöner visar vilka utbildningar som ekonomiskt sett är lönsamma, och vilka som inte är det, över livet. Bland annat visar verktyget att chanserna till en god löneutveckling bland akademiskt utbildade är störst bland läkare. På andra plats kommer civilingenjörer, följt av ekonomer.
Livslönen för en genomsnittlig civilingenjör är 20,1 miljoner kronor. För den genomsnittliga högskoleingenjör är livslönen 16,3 miljoner kronor, vilket är lika mycket som för en genomsnittlig akademiker.
En genomsnittlig högskoleingenjör har tjänat in sin utbildning redan vid 30 års ålder. En genomsnittlig civilingenjör har gjort det vid 32 års ålder, jämfört med 39 år för den genomsnittliga akademikern. Viktigt att notera är dock att det finns en stor spridning bland dem som är mest lönsamma och dem som är minst lönsamma bland akademiskt utbildade.
– Det finns en stor spridning inom yrkesgrupperna, så det här ska inte användas inför till exempel individuella lönesamtal. Det här är ett mer generellt verktyg för att visa att vissa utbildningar lönar sig, eller inte lönar sig, på ett generellt plan, säger Daniel Olemyr.
Att utbilda sig till lärare ska enligt verktyget vara ett exempel där det inte lönar sig ekonomiskt, sett till livslön.
I begreppet livslön tas hänsyn till både lön och pension efter skatt. Studiemedel räknas som en inkomst under studietiden, men när studieskulden sedan betalas av dras summan bort från lönen under återbetalningstiden.
Jämför livslöner för olika utbildningar här.
Ania Obminska
Problemet är att statistiken baseras på historisk lönestatistik för de som examinerades för 30-40 år sedan. Då examinerades det få civilingenjörer och de fick högkvalificerade jobb med hög lön. De som nu examineras nu efter att antalet platser på högskolornas ingenjörsutbildningar tokexpanderat kan knappast förvänta sig samma löneutveckling eller livslön.
”Bland annat visar verktyget att chanserna till en god löneutveckling bland akademiskt utbildade är störst bland läkare. På andra plats kommer civilingenjörer, följt av ekonomer.”
Man ska ha i beaktande att civilingenjörsutbildningen är 5 år, medan en ekonomutbildning endast är 3 alternativt 4 år (kandidat- alternativt masternivå). Ekonomutbildningen borde alltså snarast jämföras med en högskoleingenjörsutbildning.