Civilingenjör bra kort sett till livslön

En genomsnittlig civilingenjör har tjänat in sin utbildning vid 32 års ålder och har efter läkare den bästa chansen till en god löneutveckling, enligt ett nytt verktyg för livslön.

En genomsnittlig civilingenjör har tjänat in sin utbildning vid 32 års ålder och har efter läkare den bästa chansen till en god löneutveckling, enligt ett nytt verktyg för livslön.

– Syftet är att man ska kunna se hela sin livslön och inte fokusera bara på månadslön, vilket man ofta gör. Vi vill att utbildning ska löna sig. Verktyget visar att det inte är så för alla akademiker, säger Daniel Olemyr, kommunikatör för digitala medier på centralorganisationen Saco.

Sacos nya verktyg för livslöner visar vilka utbildningar som ekonomiskt sett är lönsamma, och vilka som inte är det, över livet. Bland annat visar verktyget att chanserna till en god löneutveckling bland akademiskt utbildade är störst bland läkare. På andra plats kommer civilingenjörer, följt av ekonomer.

Livslönen för en genomsnittlig civilingenjör är 20,1 miljoner kronor. För den genomsnittliga högskoleingenjör är livslönen 16,3 miljoner kronor, vilket är lika mycket som för en genomsnittlig akademiker.

En genomsnittlig högskoleingenjör har tjänat in sin utbildning redan vid 30 års ålder. En genomsnittlig civilingenjör har gjort det vid 32 års ålder, jämfört med 39 år för den genomsnittliga akademikern. Viktigt att notera är dock att det finns en stor spridning bland dem som är mest lönsamma och dem som är minst lönsamma bland akademiskt utbildade.

– Det finns en stor spridning inom yrkesgrupperna, så det här ska inte användas inför till exempel individuella lönesamtal. Det här är ett mer generellt verktyg för att visa att vissa utbildningar lönar sig, eller inte lönar sig, på ett generellt plan, säger Daniel Olemyr.

Att utbilda sig till lärare ska enligt verktyget vara ett exempel där det inte lönar sig ekonomiskt, sett till livslön.

I begreppet livslön tas hänsyn till både lön och pension efter skatt. Studiemedel räknas som en inkomst under studietiden, men när studieskulden sedan betalas av dras summan bort från lönen under återbetalningstiden.

Jämför livslöner för olika utbildningar här.

Ania Obminska

2 kommentarer

  • Fredrik

    Problemet är att statistiken baseras på historisk lönestatistik för de som examinerades för 30-40 år sedan. Då examinerades det få civilingenjörer och de fick högkvalificerade jobb med hög lön. De som nu examineras nu efter att antalet platser på högskolornas ingenjörsutbildningar tokexpanderat kan knappast förvänta sig samma löneutveckling eller livslön.

    22 oktober 2013
  • Anna

    ”Bland annat visar verktyget att chanserna till en god löneutveckling bland akademiskt utbildade är störst bland läkare. På andra plats kommer civilingenjörer, följt av ekonomer.”

    Man ska ha i beaktande att civilingenjörsutbildningen är 5 år, medan en ekonomutbildning endast är 3 alternativt 4 år (kandidat- alternativt masternivå). Ekonomutbildningen borde alltså snarast jämföras med en högskoleingenjörsutbildning.

    18 oktober 2013

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Fyra år gammal flydde Zozo Hassan med sin mamma och mormor från Irak. Under flykten fick hon en ögoninflammation som gjorde henne så gott som blind. Det har inte stoppat henne från att bli ingenjör och entreprenör. Foto: Helena Björk.

    Hon vill bli ingenjörsvärldens matchmaker

    För ingenjören Zozo Hassan är inget problem för stort. Målet är att i framtiden finansiera idéerna som andra drömmer om att förverkliga. Och kanske hittar någon nyckeln till hennes eget personliga problem – att kunna se med båda sina ögon.  
  • Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Höj blicken – så kan du få upp din lön

    Ingenjörer som söker jobb utanför sitt eget län ligger ofta högre i lön. Det visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer. Rapporten visar också fortsatt stora regionala löneskillnader, trots ökade möjligheter till distansarbete. Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på förbundet, uppmanar medlemmarna att höja blicken!
  • Mårten Röing och Markella Evangelia Tzenaki – och en av de färdiga kaminerna.

    Samarbetet som ger studenterna kontakter – och Ukraina värme

    Fyra år efter den första insatsen har studenter vid Linköpings universitet återigen svetsat kaminer till Ukraina. Bakom initiativet står studentföreningen M-Verkstan, vars medlemmar handledde frivilliga från olika utbildningar. För dem blev projektet också en pedagogisk övning.
  • Facken inom industrin kräver löneökningar, arbetstidsförkortning och kompetensutveckling. Från vänster: Peter Hellberg, Unionen, Marie Nilsson, IF Metall, Urika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, Natasa Stojkovic, Livsmedelsarbetareförbundet och Madelene Engman, GS-facket.

    Industrifackens lönekrav: 3,9 procent

    Löneökningar på 3,9 procent, mer arbetstidsförkortning och en partsgemensam utredning om kompetensutveckling. Det är kraven från Sveriges Ingenjörer och de övriga fackförbunden inom industrin inför kommande avtalsrörelse.
  • Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    Trygghetsavtal uppsagda: ”Ytterst kan det bli frågan om strejk”

    För att öka trycket i förhandlingar som rör pensionsavsättningar har LO och PTK sagt upp avtal som rör tjänstepensioner och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Om parterna inte är överens innan 1 december kan medlemmar tas ut i strejk.
Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Jobba hemma eller på kontoret? ”Frågan är betydligt större än så”

Räcker det att medarbetarna ses vid kaffemaskinen för att kreativitet ska uppstå? Och vad händer med samarbete och problemlösning när AI allt mer tar rollen som bollplank? Det ska forskare vid BTH titta närmare på.
Fler artiklar